Såg precis "Juno" på tv, har sätt den tidigare på bio men jag kommer inte ihåg att jag tyckte att den var så sjukt sorglig. Fan vad jag grät på slutet. Hur kan man ge bort sitt barn? Någon man har gått och burit på i 9 månader och sedan krystar ut. Sitt eget lilla barn. Nää usch va sorgligt!

På tal om barn...Gud vad Elvira vaknar mycket och rör på sig på natten. Inte undra på att hon ligger som pippi långstrump på morgonen. Jag har inte märkt det så mycket förut för vi brukar ha lite högre volym på tvn och så har jag gått in och kollat till henne varje gång hon har gnytt lite. Hon vaknar inte till helt så hon blir inte ledsen eller så men ändå?

När vi ändå pratar om henne så kan jag berätta alla framsteg som hon gör nu för tiden.
Hon blir 8 månader på måndag så idag fick hon mat från 8 månader vilket innebär större bitar i maten. Det gick förvånansvärt bra faktiskt =)
Alla vet väl redan att hon krälar/ålar runt och upptäcker världen men nu för tiden kryper hon även på riktigt, fast det går ju inte riktigt lika snabbt som att åla.
Hon sitter helt stabilt nu också. Jag vågar sätta ner henne och sen gå iväg o göra annat. Antingen sitter hon kvar snällt och leker med sina leksaker eller så lutar hon sig snett frammåt så att hon tippar över på mage och kryper efter mig. Sötnosen <3
Sen har hon börjat krypa fram till saker som tex soffbordet och drar sig upp på knä, i början slog hon huvudet i golvet varje gång hon fick nog men nu har hon börjat lära sig hur man tar sig ner igen.
En gång såg jag hur hon satte ner foten under sig och skulle ställa sig upp men då tappade hon precis greppet och slog huvudet. Det gick så snabbt att jag inte hann fram. Hoppas att hon väntar ett tag till med det steget!

Nu ska jag nog ta och lägga mig ensam i den stora tomma sängen =(
Det känns tråkigt att Elvira har blivit rörlig så att jag inte kan lägga henne brevid mig när Andreas är borta.
Aja God natt på er!