Jag önskar att jag hade haft en blogg eller skrivit dagbok under tiden jag var gravid. Så att jag kunde se tillbaka nu eller senare i livet på hur det verkligen var att vara gravid. Alla tankar, känslor, rörelser innifrån, kommentarer från folk, vecka för vecka, vad jag gjorde under tiden och hur jag mådde. Jag minns nästan ingenting såhär efteråt och det känns så otroligt tråkigt. Nu kan jag inte jämföra nästa graviditet med hur denna var... att jag inte tänkte på det tidigare men det är ju alltid så lätt att vara efterklok. Nu när jag sitter och läser bloggar av folk som är gravida så önskar jag verkligen jätte mycket att jag oxå hade gjort det, jag blir så avundsjuk.
Fast jag hade typ ändå inte tid eftersom jag gick i skolan hela höstterminen och den sista tiden var det ju så mycket med musikalen Rent som vi höll på med då.

Just nu när jag tänker tillbaka på tiden som gravid så minns jag bara att det var supermysigt med den där stora magen som rörde sig och hade hicka emellanåt. Det var inte alls jobbigt utan bara kul och spännande med massa förväntningar och tankar på hur bebisen skulle se ut och vad det var för kön. Jag kommer ihåg att jag var ganska rädd för förlossningn men när jag väl var där så förstog jag inte varför alla gnällde och klagade på att det var så hemskt. Jag antar att det kanske inte riktigt var en dans på rosor under hela förloppet men jag vill tydligen minnas det som så.

Jag kan verkligen inte förstå kvinnor som är rädda för att bli gravida, det kan ju bara handla om att man är rädd för hur man ska bli som förälder men till dom så säger jag bara: "Det löser sig! Bara man har massa kärlek att översvämma sitt barn med så kommer resten att ordna sig." ...och har man inte tillräckligt med kärlek att ge bort innan så får man en massa, så att det räcker och blir över, när man väl får sitt barn så det löser sig alltid!
Någon som nappade? ...inte de nähä!




Tänk att där inne låg min lilla sötpropp! <3


Svårt att förstå nu, så här i efterhand, att Elvira faktiskt har fått plats i min mage. Tänk att hon kom ut och blev så underbar och älskad av alla nära och kära. Speciellt av mig <3